Idag den 21 maj släpper ViVii det nya albumet Mondays. Djungeltrumman har pratat med sångaren och multiinstrumentalisten Emil Jonsson om inspelningsperioden, ett filmiskt dygn i Berlin och den något ovissa framtiden.

ViVii släppte den omtalade debut-EP:n Savant 2018 och har sedan dess släppt flera singlar, ett album och spelat flitigt runtom i världen. Den 21 maj kommer deras senaste album Mondays. Bandet består av sångarna och multiinstrumentalisterna Caroline Jonsson och Emil Jonsson, samt multiinstrumentalisten Anders Eckeborn som även är bandets producent.

Emil Jonsson berättar att bandet var mitt uppe i låtskrivandet när pandemin drog igång under våren förra året. Att det därför kändes precis som det brukade vara när de sitter och skriver tillsammans. Medan vänner fick ställa in turnéer och skjuta fram saker befann sig ViVii i någon slags bubbla. Trion möttes upp i den lilla studion och gjorde det de skulle göra.

– Sedan att världen runtom snubblade omkring var en grej, men just för våran process var det precis som det alltid varit. Vi kunde skriva i lugn och ro. Det är nu när man börjar släppa singlar hit och dit som man verkligen märker av att det är en annan värld man möter på något sätt. Det fattar man någonstans men det träffar en verkligen när man tar sig ur det där. Men det känns skönt att få släppa grejerna och sedan får man se hur mycket man får spela, det vet man inte. Men för ens egen process i skallen och ens kreativa process så är det skönt att bara få göra musik ändå. 

ViViis studio ligger i Uppsala och där träffas de varje måndag för att göra musik. Emil berättar att tidsbegränsningen har varit nyckeln till albumet. Att eftersom de bara haft måndagar att skapa på har det blivit som att man då har kniven mot strupen. Det är då det måste hända.

– Det brukar börja i våran soffa i studion med en akustisk gitarr och så hakar alla tag i varandra och sedan så blir det någonting. Det blir en melodi och så tillkommer ord och så har man en skiss. Det är verkligen bara organiskt. Alla har tankar kring saker och ting men när man möts sådär så känns det som att det blir någon smältdeg av allting. Och så kommer det kanske ut idéer som man tänkt på innan i en helt annan värld på något sätt.

Så har det sett ut från början. Trion har varit en trio sedan en lång tid tillbaka. Bandet började musicera tillsammans för en gäng år sedan. Det var när Emil och Caroline höll på med ett eget projekt och behövde musiker. Då tänkte de på Anders som sedan kom förbi för att repa.

– Emellan rep av låtar så började han spela på någonting och så var det som att något slog an och så började vi helt plötsligt komma på idéer tillsammans. Jag tror att vi alla har liknande tänk kring melodier och toner, jag tror att vi dras åt samma håll. Så började det och sedan så har det bara fortsatt. Det började i replokalen. Det var där vi gjorde våran connection kring det där. Melodispråk.

Emil förklarar att det ligger någon slags naivitet över den kommande skivan Mondays. Att det handlar om det vardagliga livet, att det stora finns i det lilla, men även mycket om uppväxten i Tynnered och om livet fram tills nu. Musiken rymmer speglingar av barndomen och tonåren samtidigt som den första USA-svängen med bandet och att själv få barn. Allt det har lyst igenom i känslorna och i stämningen när han skrivit låtar till plattan. Han beskriver det som ett kalejdoskop av känslor.

– Albumet heter Mondays och det är också kopplat till att måndagar var den sämsta dagen på veckan. För att det var då man behövde gå upp till skolan. Alltså det är det här banala tror jag som finns där. Därför vill man ta tillbaka måndagen på något sätt. Den ska vara magisk och det är så vi jobbar med musik och det vi tycker om. Jag tror att det är resan fram tills nu på något sätt, jag ser i alla fall många olika spegelbilder på livet som man har levt fram tills nu. Man är en romantiker och någon himla drömmare.

En av låtarna på albumet heter Disco all night long och tar med oss in i ett oförglömligt dygn i Berlin. Emil beskriver dygnet som filmiskt, att det hände mycket märkliga saker. Det började med en udda men fin spelning på en festival i Kreuzberg. När bandet sedan skulle äta middag hamnade de bredvid en 90-årig filmproducent från New York som de fortfarande håller kontakt med. Sedan försvann de bort i en taxi för att hamna i ett industriområde och dansa till tonerna av techno hela natten. 

– Det första som händer när jag kliver in där är att någon kille snubblar och ramlar och slår ansiktet rätt ner i ett betonggolv och svimmar av. Det är det första jag ser så jag kastar mig fram till honom och vänder honom om och så har han slagit upp hela läppen och ena tanden hänger. Jag plockar upp honom i min famn och ser mig omkring om det är någon som är där. Hjälper honom upp och så kommer hans kompisar och hjälper honom ut och ringer efter en ambulans. Alltså det var mycket såna konstiga grejer som hände.

När dygnet började närma sig sitt slut slog sig bandet ner vid en brasa intill vattnet. Det var då Caroline började nynna på en liten melodi som satte sig direkt. När trion kom hem satte de sig ner i studion och försökte minnas allt. Och det var så Disco all night long kom till.

Emil berättar att det på något sätt har varit terapi att göra det här albumet. Att det varit ett väldigt annorlunda år och att det är skönt att få ut allt bara. Och att sedan få släppa ifrån sig allt och gå vidare. Han säger dock att det självklart hade varit roligt att få spela lite och turnéra med det nya materialet.

– Det är den största klichén men man vet inte vad morgondagen har. Allt är bara konstigt. Så jag förväntar mig inget förutom att den släpps och att folk får höra den. Förhoppningsvis får vi lira. Och då blir jag kanonglad om det går. Går det inte så får vi ta det någon annan gång helt enkelt. När världen är tillbaka. 

I augusti har ViVii en inbokad konsert på Slakthuset i Stockholm, men spelningen har redan blivit framflyttad innan så Emil är osäker på hur det kommer bli och kan bara hoppas på att den blir av. Utöver det kommer några live-sessions bandet ska göra online. 

– Jag måste kolla in i den här spåkulan för jag har ingen aning. Det känns som att jag inte vet någonting. Vi har en bokad konsert och några sessions. Vi släpper det här nu men vi har redan en EP liggandes också. Vi gör musik hela tiden.